Igår måndag sammanstrålade jag med Sofia som jag inte träffat på åtta, nio år. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess men ändå kändes det som det så ofta gör, att man snabbt hittar varandra.

Gemensamt tittade vi på huset i Majorna som jag fantiserade om förra veckan. Det hade varit helt superbra att ha ett Födelsehusets barnmorskemottagning mm där! Hade det inte varit så hopplöst slitet med mögellukt, hade fantasin fått större vingar. Det är inte dags ännu, helt enkelt. Det är inte kul att inse sina begränsningar men det är nödvändigt. Livet måste innehålla annat än råslit!

Nästa stopp blev Järntorget i Göteborg där jag sammanstrålade med Lina som kampanjade för Läkare utan gränser. En mängd högtalare med ljudaffischer stod och spred sitt budskap om nöd i världen. Barnmorskor behövs. Så många kvinnor och barn dör i onödan i den så kallade tredje världen. För snart två år sedan sökte jag med just denna organisation för att jag åter ville ut i världen, och blev även antagen. Familjeskäl gjorde att jag lagt det på is under några år men jag kommer att åka igen, helt klart. Först lite återuppväckt klinisk förlossningserfarenhet och så söker jag ut på nytt!

Det är intressant med patienter och naturligtvis skall aldrig någon känna sig orolig att bli utlämnad här. Det vore förfärligt! Men teman kan jag skriva om. Idag har jag nämligen läst in mig på klimakteriet. Väldigt appropriate när jag nu själv har åldern inne. För egen del har jag tur och märker ingenting. Ännu i allafall. Men en sak slog mig och det är vad jag läste i den amerikanska boken ”Our bodies, our selves” (som är en uppföljare till första utgåvan från 1970-talet skriven av the Boston health community. En grupp feminister i olika åldrar som i sann empowermentanda tog makten över sin hälsa och kvinnlighet genom att lära känna sina kroppar.)

I den nya utgåvan behandlas alla kvinnliga skeden av livet, även så klimakteriet. Man beskriver ”ageism” vilket var nytt för mig som begrepp. Begreppet racism förstår vi alla,men förtryck av människor pga deras ålder är ju, trots att det är välkänt och kännbart i den västerländska kulturen, mig veterligen inte beskrivet som begrepp. Uttrycket åldersracism finns, men det är ju inte riktigt korrekt formulerat. Är ålder en ras?

Ras bland människor finns inte för övrigt och nu måste jag referera till wikipedia:
Förr användes begreppet ras vid indelning av människor utifrån
hudfärg, hårstruktur, kranieform o.s.v. vilket sågs som karaktärer för
att människan bestod av olika raser. Forskning har dock visat att den
genetiska variationen mellan olika folkslag endast utgör en minimal del av den totala genetiska variationen hos
människan. DNA-variationer mellan individer i samma population kan
uppgå till 1,5 procent, medan den statistiska skillnaden mellan
människor i olika världsdelar genomsnittligt är högst 0,1 procent. Som
exempel kan nämnas att människans totala genetiska variation, över hela
jordklotet, är mindre än den genetiska variationen som finns bland de impala antiloper (
Aepyceros melampus) som lever inom Kenyas gränser.Som jämförelse kan också nämnas att människan till 98 % har samma gener som schimpansen, vilket är mer än vad som brukar vara fallet mellan två underarter av samma art.

När man inte längre är bärare av ungdomens skönhet (utan, nota bene: den mogna kvinnans) så kan man känna sig utanför. Vad har vi för kvinnliga förebilder i denna tid av ungdomsdyrkan? De enda kvinnor i min ålder som gör reklam, är väl de som pratar om inkontinensskydd! Inte vet jag, har ingen TV. De grå tinningarnas charm är förbehållet männen, eller har du nånsin hört om en kvinna med grå tinningars charm? Som kvinna är det svårare att få arbete i 50-årsåldern än vad det är för män i samma ålder. Trots livserfarenhet! Som regel är barnen stora och något barnafödande är det inte tal om längre. Det borde ju vara guldläge för arbetsgivare!

Är det för att man skräms av hur kvinnor är i klimakteriet? Det kan såklart vara svårt att hantera sina humörsvägningar, särskilt om man känner sig ledsen och nedstämd. Men jag vet kvinnor som är glada att säkerhetsventilen utlöses veckan före mens. Utrymme för tillbakahållen aggression och så slår man näven i bordet. Kan kännas skönt att få ryta till ibland och rensa luften.

Klimakteriekärring med pillerberoende, är det den gängse bilden? Det hoppas jag verkligen inte! Men att man kan få så kallade vegetativa symtom som blodvallningar och nattliga svettningar, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter, svårt att minnas och humörsvängningar, allt i olika grad och frekvens, är inte ovanligt! Men inte heller sjukt! Mycket kan man hantera på egen hand och när det inte räcker till så finns medicinsk hjälp att få. Särskilt viktigt är det vid sömnrubbningar – sömnen är viktig. Tips ur boken Our bodies our selves: Lägg en kylklamp el liknande under huvudkudden när du går och lägger dig. När du vaknar av att du svettas, kan du vända på kudden och lägga den iskalla sidan av kudden mot kinden. Skönt!

Betänk: begreppet övergångsålder innebär precis vad som antyds – att det är en övergång från en fas i livet till en annan. Dvs dessa besvär är övergående och inte livslånga.

Vill du veta mer om klimakteriet så finns det en informativ sida på Vårdguiden där man t ex kan få följande råd till livs:

  • *klä dig svalt, gärna lager
    på lager och gärna i kläder av naturmaterial.

  • *motion och avslappning har
    visat sig motverka värmevallningar.
  • *maten kan ha betydelse,
    lite östrogen kan du få genom till exempel sojaprodukter, kött,
    alfagroddar samt växter med gröna blad som ärtor, bönor, sallad.
  • *sluta röka eftersom rökning
    innebär nedbrytning av östrogen.
  • *kaffe, te, starka kryddor
    och alkohol kan öka besvären med värmevallningar.
  • *om huden i underlivet blir
    ömtålig, smörj gärna in med fet salva eller oparfymerad olja morgon och
    kväll samt vid behov.
  • *för att undvika urinläckage
    är det viktigt att träna bäckenbotten genom knipövningar.

Mina kommentarer: sojaprodukters förmåga att hjälpa har varit ifrågasatt. Dock har fytoöstrogen (växtöstrogen) inte biverkningar på samma vis som östrogen i tablettform.
Sluta röka kan man ju bara om man redan börjat. Dessutom: är det nikotinet i sig eller själva tobaksröken som avses? Det finns ju många fler skadliga ämnen i tobaksrök än i snus t ex. Om vi nu skall vara ärliga. Därmed inte sagt att det är positivt att snusa när man är i klimakteriet.

Och sjukvårdsrådgivningen kan förtälja dessa råd kring egenvård:

  • *Pröva avslappningsövningar,
    som kan minska besvären med svettningar och värmevallningar.
  • *Undvika tättsittande kläder
    och syntetmaterial. Om man klär sig i många tunna lager kan man lätt ta av
    sig när man känner sig varm.
  • *Dricka mindre kaffe, te och
    alkohol, eftersom de kan förvärra värmevallningar och svettningar.
  • *Inte tvätta underlivet mer
    än en gång om dagen. Då undviker man onödig irritation i redan sköra
    slemhinnor.
  • *Använda oparfymerad badolja
    i stället för tvål när man tvättar underlivet. Man kan stryka på oljan och
    torka av innan man duschar. Skölj inte med tvål och vatten inuti slidan.
  • *Använda glidmedel om man
    besväras av torra slemhinnor vid samlag.
  • *Kissa efter samlag och
    bassängbad för att undvika urinvägsinfektion.

Mina kommentarer: avslappningsövningar av samma typ som man använder vid psykoprofylaxandning vid värkar, kan ge god hjälp. På samma vis som man kan andas sig igenom en värk kan man andas sig igenom en vallningskänsla.
Vad menas med inte tvätta underlivet mer än en gång om dagen? Tvätta med tvål eller skölja med vatten? I Frankrike är det helt normalt med att skölja av sig i en bidé efter toalettbesök och i muslimska länder har man med sig en flaska vatten på toaletten att skölja av underlivet med, eller också finns vatten på plats. Mycket mer miljövänligt än allt papper vi använder här. I ”Our bodies our selves” avråder man från parfymerat toalett papper. Intressant – finns det verkligen sånt? Att de har parfymerade tamponger har jag sett när jag var over there; köpte med mig några hem som souvenirer.

Inkontinensbesvär är ett folkhälsoproblem som drabbar främst kvinnor. Ungefär en femtedel av kvinnorna i genomsnitt, men det varierar i olika åldrar. Man beräknar att ca 500 000 kvinnor är drabbade (och för att inte förringa männens besvär så vill jag meddela att man beräknar att ca 200 000 män också har problem).

I somras vaknade jag en morgon som av en Lidnersk knäpp och plötsligt hade jag klart för mig hur ett inkontinensskydd skulle kunna se ut. Efter diverse pilotstudier på mig själv har jag nu en idébeskrivning klar. För ett par veckor sedan var jag på ALMI och presenterade min idé och blev uppmuntrad att gå vidare med den. Lite mer pilotstudier är gjorda samt photoshoppande. Nu blir det spännande att se vad detta kan resultera i!
…fortsättning följer…